Handlingen

Känns som att jag har bloggat alldeles för lite om Mollan dom senaste dagarna. Ska försöka ändra på det snart.

Tills dess tänkte jag publicera lite om gårdagen. Jag var ju och såg pengarna eller livet. Det var roligt. Jag vill nog inte säga för mycket om själva handlingen eftersom att dom fortfarande turnérar och det är slutsålt överallt. Så om någon läsare ska se föreställningen så ber jag er att sluta läsa nu, så vida ni inte vill veta som hände.

För att ni ska kunna förstå några av skämten jag tänkte publicera så måste jag berätta lite av handlingen. Huvudpersonen fyller år och av misstag får han med sig fel väska hem, och innehållet motsvarar 7 350 000 kronor. Det är så att den andre personen som också fick med sig av misstag fel väska blir mördad av en torped, i tron att väskan innehöll miljonerna, fast innehållet var istället dokument, telefonbok och en ostmacka.

Och det är nu allt det roliga började. En sak värd att veta är att torpeden är utlänning och kan inte prata rent, och han ringde hela tiden telefonnumret som fanns i telefonboken och frågade efter "Hej, jag söker Doktor Parfymä" fast det egentligen skulle ha varit "Hej, jag söker dokumentportföljen".

Och alla de andra som var med, Lasse Brandeby, Telia-pappan, Martin Björk, osv, dom svarade ju i telefonen när det ringde. Jag vet inte dock inte vad huvudpersonen heter, men han svarade flera gånger i telefonen. Därefter gav huvudrollsinnehavaren upp med att svara då han insåg att det var torpeden han pratade med som sökte miljonerna. Då började dom andra att svara i telefonen i stället. Det är nu som Telia-pappan får ett utbrott när det ringer för 20e gången och ingen svarar, så han går ilsket fram till telefonen, mumlar för sig själv "varför i helvete är det ingen som svarar", så lyfter han luren och säger "Hej... Vad sa du? Här finns ingen doktor, ring telia".

Då får huvudpersonen ett utbrott, och alla andra börjar tycka att dom ska lämna tillbaka pengarna när det helt plötsligt ringer i telefonen. Huvudpersonen börjar sakta gå fram till telefonen, lyfter upp luren och håller den högt upp i luften, och alla andra viskar bara "gör upp med han nu, säg inget dumt". Då drar huvudpersonen sakta, men säkert telefonen till örat och säger "Hej, du behöver ingen doktor, du behöver en talpedagog".

Men nu ska jag försöka avrunda det hela och inte berätta allt som hände. Och du som läste fast du själv ska gå och se föreställningen kanske sitter och är rasande på mig just nu då jag berättade så mycket, men du får inte säga att jag inte varnade dig :)